-

och från ingenstans så finner jag ordet som nästan beskriver det. det kom liksom till mig. och nu när jag ser tillbaka på allt är det inte konstigt. för jag fick precis vad jag ville ha, jag fick ett litet leénde jag också.

jag kan blicka tillbaka och där står vi, tätt intill varandra, mitt huvud på din axel, dina händer kring min midja. slutna ögon, jag får stå lite på tå för att nå upp riktigt. det var fullt med folk, tror jag, egentligen så vet jag inte säkert, för i min värld så var det bara vi. och då insåg jag vad jag kände. efteråt insåg jag att det inte var löjligt att ha längtat efter det två minuterna i veckor, att jag gjorde det med rätt. Men när jag vaknar upp och öronen fick njuta av en bra cover av Free fallin' så bröt jag ihop.

om det inte vore så opassande så skulle jag börjat gråta, för från och med den stunden kände jag dig i hela min kropp. ordet flashade förbi mig lika snabbt som en blixt, men tillräckligt långsamt för att jag kunde uppfatta det och bekräfta det, bekräfta känslan som cirkulerade i min kropp. 

jag kände mig så otroligt
lycklig
- på riktigt


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0